﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 490
Titel Ordlista A--Ö
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2006
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
Bakgrund Här finns förklaringar till juridiska begrepp.
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Lagrummet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allmänna råd
svFK En myndighet ger ibland ut allmänna råd tillsammans med en föreskrift. De allmänna råden hjälper dig att använda myndighetsföreskriften genom att förtydliga begrepp eller genom att visa hur du kan eller bör handla i en viss situation. Allmänna råd är inte tvingande på samma sätt som föreskriften.
svRETE myndighet, myndighetsföreskrift

svTE betänkande
HONR 1
svSYTE utskottsbetänkande
svDF rapport från något av riksdagens utskott med ett motiverat förslag till hur riksdagen ska besluta i ett ärende
svRETE riksdagen, utskott
svAN Rapporten kallas då för ett utskottsbetänkande.

svTE betänkande
HONR 2
svSYTE utredningsbetänkande
svDF rapport med förslag från en särskild utredare eller kommitté som regeringen har tillsatt
svAN Rapporten kallas då för ett utredningsbetänkande och publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
svDF rapport med förslag från en särskild utredare eller kommitté som regeringen har tillsatt
svAN kommitté, regeringen, Statens offentliga utredningar

svTE budgetpropositionen
svSYTE Nådiga luntan
svDF regeringens årliga förslag till statsbudget
svRETE proposition, regeringen, riksdagen
svAN I propositionen ingår en plan för statens finansiering och en redovisning av regeringens övergripande mål med budgeten. Propositionen innehåller också beräkningar av statens utgifter och inkomster samt ett förslag till hur regeringen vill fördela pengar för olika ändamål.
   Regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen senast den 20 september varje år.
   Nådiga luntan är ett annat namn på budgetpropositionen.

svTE Departementsserien
svBT Ds
svFK När regeringen har utrett en fråga kan den publicera sina slutsatser och förslag i Departementsserien (Ds).
svRETE regeringen

svTE EG-direktiv
svFK EG-direktiv innehåller bindande bestämmelser som riktar sig till EU:s medlemsländer. Till skillnad mot EG-förordningar är det bara resultatet av EG-direktiven och när resultatet ska vara uppnått som är bindande. Medlemsländerna beslutar själva vad de ska göra för att uppnå resultatet. Om det uppstår en tvist är det EG-domstolen som avgör om direktivet är uppfyllt. 
svRETE Europeiska unionen, förordning <HONR 2>, EG-domstolen

svTE EG-domstolen
svSYTE Europeiska gemenskapernas domstol
svFK EG-domstolen har två huvudsakliga uppgifter
   • döma i tvister mellan EU-medlemsländer och EU:s organ
   • tolka EG-rätten.
   Under EG-domstolen finns också en domstol som dömer i mål som rör enskilda personer och företag. Dessa domar kan överklagas till EG-domstolen.

svTE EG-fördraget
svFK EG-fördraget innehåller Europeiska gemenskapens (EG:s) grundläggande principer. EG-fördraget undertecknades i Rom 1957 och började gälla 1958. EG-fördraget brukar även kallas för Romfördraget.

svTE EG-rätt
svFK EG-rätt är ett samlingsbegrepp för EU-medlemsländernas gemensamma regelverk. Fyra typer av regler ingår i EG-rätten
   • primär EG-rätt -- de grundläggande fördragen och medlemsavtalen
   • sekundär EG-rätt -- EG-förordningar, EG-direktiv och beslut
   • EG-domstolens praxis
   • internationella avtal.
svRETE Europeiska unionen, fördrag, förordning <HONR 2>, EG-direktiv, EG-domstolen

svTE EU-fördraget
svSYTE Maastrichtfördraget
svSYTE Unionsfördraget
svFK EU-fördraget innehåller Europeiska unionens (EU:s) grundläggande principer. Fördraget undertecknades i den nederländska staden Maastricht 1992 och började gälla den 1 november 1993. EU-fördraget brukar även kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget.
svRETE Europeiska unionen

svTE EUR-Lex
svFK EUR-Lex är en portal till gällande EG-rätt. På EUR-Lex finns olika databaser där du kan söka bland fördrag, lagstiftning, rättspraxis, parlamentsledamöternas frågor och Europeiska unionens officiella tidning (EUT).
svRETE EG-rätt

svTE Europadomstolen
svFK Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) prövar ärenden om brott mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Europakonventionen ska hindra staterna att missbruka sin makt och begå övergrepp mot de enskilda medborgarna. Sedan 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag.

svTE Europeiska gemenskapen
svSYTE EG
svFK Europeiska gemenskapen (EG) är den del av EU-samarbetet som innehåller gemensam lagstiftning och gemensamma organ och som brukar sägas utgöra EU:s första pelare.
svRETE Europeiska unionen

svTE Europeiska unionen
svSYTE EU
svFK Europeiska unionen (EU) är en vidareutveckling av EG-samarbetet. EU bildades den 1 november 1993 när EU-fördraget började gälla. EU-fördraget brukar också kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget.
   EU:s verksamhet brukar delas in i tre pelare. Den första pelaren består av EG-fördraget. Där ingår de överenskommelser som ingick i EG-samarbetet innan EU fanns. Det gäller bland annat de fyra friheterna (den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, personer och kapital). I den första pelaren ingår även den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenspolitiken, miljöpolitiken samt den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Den andra och tredje pelaren kom till genom EU-fördraget. I den andra pelaren ryms den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den tredje pelaren innehåller det polisiära och straffrättsliga samarbetet.
   EU-kommissionen föreslår nya lagar. Förslagen behandlas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet. När nya lagar och regler har antagits är det EG-domstolens uppgift att tolka dem.
 EG-samarbetet. EU bildades den 1 november 1993 när EU-fördraget började gälla. EU-fördraget brukar också kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget.
svRETE EG-fördraget, Europeiska gemenskapen

svTE framställning
svDF förslag till riksdagen från en av riksdagens myndigheter
svAN Framställningarna behandlas i något av riksdagens utskott, som därefter lämnar ett förslag till riksdagsbeslut. Exempel på riksdagsmyndigheter är Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmännen, JO), Riksrevisionen, Riksdagsstyrelsen, Riksbanken.
svRETE riksdagen, utskott

svTE förarbeten
svFK Förarbeten är bland annat de utredningsbetänkanden, propositioner och utskottsbetänkanden som tas fram innan riksdagen beslutar om en ny lag. Förarbetena ger tillsammans en utförlig bakgrund till lagens tillkomst. Det finns inte förarbeten till alla lagar. En ny lag som bara består av ändringar av en tidigare lag har oftast inga förarbeten.
svRETE proposition, betänkande <HONR 1>, betänkande <HONR 2>, lag

svTE fördrag
svDF avtal mellan EU-medlemsländernas regeringar
svAN Ett fördrag innehåller grundläggande regler som utgör ramarna för mer detaljerade gemensamma regler. Sådana detaljerade regler utarbetas inom EU-samarbetet i form av bland annat EG-direktiv och EG-förordningar.
svRETE EG-direktiv, förordning <HONR 2>

svTE författning
svFK Författning är en samlande beteckning för lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.

svTE Författningar i fulltext
svFK Regeringskansliets databas Författningar i fulltext innehåller versioner av lagar och förordningar där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text brukar kallas för en konsoliderad version av författningen och utgör den senaste gällande versionen av författningstexten.
svRETE Regeringskansliet, lag, förordning <HONR 1>, ändringsförfattning, grundförfattning

svTE författningssamling
svFK Författningar publiceras i flera olika serier. Den viktigaste är Svensk författningssamling (SFS) som ges ut av Regeringskansliet. I SFS publiceras alla lagar som riksdagen beslutar och alla förordningar som regeringen beslutar. Statliga myndigheter som till exempel Sjöfartsverket, Riksarkivet och Naturvårdsverket har sina egna författningssamlingar.
svRETE författning, Svensk författningssamling, Regeringskansliet, lag, riksdagen, förordning <HONR 1>, regeringen

svTE förordning
HONR 1
svSA enligt svenska förhållanden
svDF regler som regeringen beslutar utan riksdagens medverkan
svRETE regeringen, riksdagen, myndighet, lag, Svensk författningssamling
svAN Förordningar kan till exempel reglera de statliga myndigheternas arbete. I allmänhet innehåller inte förordningar regler som direkt berör dig som medborgare. Sådana regler kräver i stället att riksdagen beslutar om en lag. Alla förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

svTE förordning
HONR 2
svSYTE EG-förordning
svSA i EU-sammanhang
svDF rättsligt dokument inom EG-rätten
svRETE Europeiska unionen, EG-rätt, lag
svAN En EG-förordning gäller alla EU:s medlemsländer, de företag och myndigheter som är verksamma i länderna samt ländernas medborgare. EG-förordningar har samma verkan som lagar och gäller i medlemsländerna precis som de är skrivna. Det betyder att de inte får omarbetas eller justeras med hänsyn till medlemsländernas egna förhållanden.

svTE förordningsmotiv
svFK När regeringen vill förklara nya regler i en viss förordning och ge besked om hur förordningen ska tolkas och tillämpas skriver regeringen ett förordningsmotiv. I förordningsmotivet förklarar regeringen ibland också orsakerna till varför förordningen har kommit till. Om det finns ett förordningsmotiv brukar det anges i en fotnot i förordningen.
   Ett förordningsmotiv kan delvis jämföras med en proposition som är ett motsvarande dokument när regeringen lämnar ett förslag om en ny lag till riksdagen.
svRETE regeringen, förordning <HONR 1>, proposition, riksdagen

svTE grundförfattning
svFK När en ny författning ges ut för första gången brukar man kalla den för en grundförfattning. En författning som ändrar en tidigare utgiven författning kallas för ändringsförfattning. Båda författningarna får ett unikt löpnummer i Svensk författningssamling (SFS), till exempel lag (2003:307) om förbud mot diskriminering respektive lag (2006:69) om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Alla grund- och ändringsförfattningar publiceras i Regeringskansliets databas Svensk författningssamling i tryckt format.
svRETE författning, ändringsförfattning, Svensk författningssamling, Regeringskansliet

svTE grundlag
svDF särskild form av lag som står över alla andra lagar
svRETE lag, riksdagen, regeringsformen, successionsordningen
svAN Innehållet i andra lagar får aldrig strida mot vad som står i en grundlag.
   Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. En vanlig lag kan ändras genom ett beslut i riksdagen, men för att ändra en grundlag måste riksdagen fatta två likadana beslut och dessutom måste ett allmänt riksdagsval ha genomförts mellan de två besluten. Anledningen till att grundlagarna är svåra att ändra är att de utgör grunden för demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors grundläggande fri- och rättigheter.
   Sverige har fyra grundlagar
   • Regeringsformen från 1974
   • Successionsordningen från 1810
   • Tryckfrihetsförordningen från 1949
   • Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991.

svTE Justitieombudsmännen
svSYTE JO
svFK Justitieombudsmännen (JO) är en myndighet under riksdagen. Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän. JO kontrollerar att myndigheterna behandlar dig och andra medborgare enligt lagen. Hos JO kan du klaga om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid en myndighet.
svRETE riksdagen, lag, myndighet

svTE kommitté
svFK När regeringen arbetar med en fråga som är extra svår att lösa krävs en grundlig genomgång innan regeringen lämnar en proposition till riksdagen. Då kan regeringen tillsätta en kommitté som ska utreda frågan och komma med förslag till lösning. I kommittédirektiven anger regeringen vad den vill att kommittén ska utreda. En kommitté kan bestå av experter, tjänstemän och politiker.

svTE Kommittéberättelsen
svFK Kommittéberättelsen är en rapport som regeringen ger ut en gång om året. I den kan du läsa vilka kommittéer som har arbetat åt regeringen under året, vilka som har varit med i dem och vilka betänkanden som de har publicerat.
svRETE regeringen, kommitté, betänkande <HONR 2>

svTE kommittédirektiv
svFK När regeringen utser en kommitté får den i uppdrag att utreda en viss fråga. Regeringen anger riktlinjerna för arbetet i ett kommittédirektiv. Direktivet talar bland annat om vilken fråga som ska utredas, vilka problem som är viktiga att ta hänsyn till och när utredningen ska vara färdig.
svRETE regeringen, kommitté

svTE konsolidering
svFK När en författning har funnits ett tag brukar alla ändringar göra det svårt att se vilken text som gäller. Många myndigheter brukar då sammanställa en version av texten där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text brukar kallas för en konsoliderad version av författningen. Regeringskansliet har en databas för dessa versioner av lagar och förordningar. Databasen kallas för Författningar i fulltext. En myndighet kan också välja att trycka den konsoliderade versionen och ge ut den på nytt. Detta brukar anges i författningen med ordet omtryck.
svRETE författning, myndighet, ändringsförfattning, grundförfattning, Regeringskansliet, lag, förordning <HONR 1>, Författningar i fulltext, omtryck

svTE konstitution
svDF konstitution är ett lands grundlagar
svRETE grundlag

svTE kungörelse
svDF offentliggörande till allmänheten av något som man vill att allmänheten ska rätta sig efter
svAN I lagrummet.se finns det en länk till Regeringskansliets databas Svensk författningssamling i tryckt format. I den presenteras författningarna som de ser ut när de ges ut.
svRETE Regeringskansliet, Svensk författningssamling, författning

svTE lag
svFK Lagar är regler som alla i ett land måste följa. När riksdagen har beslutat om en lag kan den bara ändras eller upphävas genom att riksdagen beslutar om en ny lag.
   Regeringen kan också besluta om regler. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen, som är en av våra grundlagar, står det vad som måste bestämmas genom en lag och vad som kan bestämmas genom en förordning. Alla lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).
   En del av lagstiftningen som rör Sverige beslutas gemensamt inom Europeiska unionen (EU).
svRETE riksdagen, regeringen, förordning <HONR 1>, regeringsformen, grundlag, Svensk författningssamling, Europeiska unionen

svTE Lagrådet
svFK Lagrådets uppgift är att granska ett lagförslag när regeringen eller ett av riksdagens utskott begär det. Syftet med granskningen är bland annat att lagförslaget inte ska stå i konflikt med andra lagar och bestämmelser. Regeringen lämnar alla viktigare lagförslag till Lagrådet för granskning. När regeringen sedan lämnar en proposition till riksdagen finns Lagrådets granskning med i propositionen. Lagrådet består huvudsakligen av domare från högre domstolar.
svRETE lag, regeringen, riksdagen, utskott, proposition

svTE lagrådsremiss
svDF lagförslag som regeringen eller ett utskott i riksdagen skickar till Lagrådet för granskning
svRETE regeringen, utskott, riksdagen, Lagrådet

svTE motion
svFK Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till riksdagen genom motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion. Riksdagsledamöterna ska lämna motionerna efter att regeringen har lämnat sin proposition och de ska handla om samma saker som propositionen. En motion är därför oftast ett motförslag till ett förslag från regeringen.
   Riksdagsledamöterna kan också lämna motioner utan att det finns någon proposition att ta ställning till. Sådana motioner kallas fristående. Fristående motioner kan bara lämnas under den allmänna motionstiden (2--3 veckor i september--oktober) eller när det har inträffat en viktig händelse.
svRETE riksdagen, regeringen, proposition

svTE myndighet
svDF statligt organ som ansvarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen, till exempel Skatteverket, Försäkringskassan och Socialstyrelsen
svRETE regeringen, regleringsbrev, lag
svAN Regeringen bestämmer mål och riktlinjer och fördelar pengar till myndigheternas verksamhet genom årliga regleringsbrev. Regeringen får dock inte lägga sig i hur myndigheterna ska tillämpa en viss lag eller hur de ska besluta i olika ärenden.

svTE myndighetsföreskrift
svFK Riksdag och regering har gett (bemyndigat) vissa statliga myndigheter rätt att besluta om föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Myndighetsföreskrifterna publiceras i den författningssamling som hör till myndigheten.

svTE notis
svFK Ibland kungörs en författning som en myndighet har beslutat i en annan myndighets författningssamling. Myndigheten som står bakom författningen ska då föra in en notis i sin egen författningssamling. Notisen hänvisar till den ansvariga myndighetens författningssamling och talar om vilken beteckning författningen har hos den myndigheten.
svRETE kungörelse, myndighet, Svensk författningssamling

svTE omtryck
svFK När en författning har blivit svåröverskådlig på grund av ett stort antal ändringar brukar grundförfattningen och alla ändringsförfattningar som hör till den slås samman till en ny -- konsoliderad -- version och ges ut på nytt. Detta kallas för ett omtryck av författningen. På författningens första sida anges att det handlar om ett omtryck.
svRETE författning, grundförfattning, ändringsförfattning, konsolidering

svTE proposition
svDF förslag från regeringen till riksdagen
svRETE regeringen, riksdagen, lag
svAN En proposition kan innehålla förslag till
   • nya lagar
   • ändringar av lagar
   • nya riktlinjer.

svTE protokoll
svFK Debatter, beslut och annat som diskuteras i riksdagen framgår av riksdagens protokoll. Ett snabbprotokoll finns redan dagen efter i både tryckt och elektronisk form. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
svRETE riksdagen

svTE redogörelse
svFK Riksdagens myndigheter lämnar in redogörelser över årets verksamhet till riksdagen. Redogörelserna behandlas i något av riksdagens utskott. Exempel på riksdagsmyndigheter är
   • Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmännen, JO)
   • Riksrevisionen
   • Riksdagsstyrelsen
   • Riksbanken.
svRETE riksdagen

svTE regeringen
svFK I regeringsformen står det att regeringen styr riket. Det innebär att regeringen lämnar förslag (propositioner) till riksdagen och ser till så att de beslut som riksdagen tar genomförs. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och den måste ha riksdagens stöd, annars kan den tvingas att avgå. Riksdagen kan när som helst pröva om regeringen har stöd av riksdagen.
   Statsministern är regeringens chef. Statsministern utser de statsråd som ska ingå i regeringen och bestämmer också vilka av statsråden som ska vara ministrar. Regeringens arbete sker i de olika departementen och det är de statliga myndigheterna som utför besluten.
   Regeringen representerar Sverige i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet. Regeringen är ansvarig inför riksdagen också när det gäller EU-frågor.
svRETE regeringsformen, proposition, riksdagen, myndighet

svTE regeringsformen
svBT RF
svFK Regeringsformen (RF) är en av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen innehåller de grundläggande principerna för det svenska statsskicket: hur Sverige ska styras, hur de högsta statsorganen ska organiseras och hur deras verksamhet ska bedrivas.
svRETE grundlag

svTE Regeringskansliet
svFK Regeringen styr Sverige. Till sin hjälp i arbetet har regeringen Regeringskansliet. Regeringskansliet är en myndighet som består av Statsrådsberedningen, de nio fackdepartementen och Förvaltningsavdelningen. Till Regeringskansliet hör även ambassader, konsulat, representationer och delegationer vid bland annat FN, EU och OECD.
svRETE regeringen, myndighet, Europeiska unionen

svTE Regeringsrättens årsbok
svBT RÅ
svFK Regeringsrättens årsbok (RÅ) är en tryckt publikation där du hittar referat av Regeringsrättens viktigare mål. I den juridiska litteraturen är det vanligt att man hänvisar till ett speciellt rättsfall med hjälp av var det finns refererat i RÅ. RÅ 2006 ref. 32 betyder till exempel att referatet finns i 2006 års utgåva och att det kommer som nummer 32 i ordningen. I Domstolsverkets databas för rättsfall kan du hitta referat av Regeringsrättens viktigare mål från och med 1993 och framåt med hjälp av referensen från RÅ.

svTE regleringsbrev
svFK Regeringen styr de statliga myndigheterna genom årliga regleringsbrev. Ett regleringsbrev talar om vilka mål myndigheten ska uppnå med sin verksamhet och hur mycket pengar den får till sitt förfogande. Ekonomistyrningsverkets databas Statsliggaren innehåller samtliga aktuella regleringsbrev.
svRETE myndighet, Statsliggaren

svTE riksdagen
svFK Riksdagen väljs av folket genom allmänna val vart fjärde år. Riksdagen består av 349 ledamöter och är indelad i 15 utskott.
   Riksdagens stiftar lagar, beslutar om skatter och bestämmer statens utgifter och inkomster i statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen och de statliga myndigheterna sköter sitt arbete. Dessutom har riksdagen stort inflytande på utrikespolitiken och EU-frågorna.
svRETE utskott, lag, regeringen, myndighet, Europeiska unionen

svTE Riksdagsordningen
svBT RO
svFK I riksdagsordningen (RO) finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer. Riksdagsordningen är ett mellanting mellan en grundlag och en vanlig lag. För att ändra den krävs endast ett riksdagsbeslut men det måste fattas med kvalificerad majoritet (minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna).
svRETE riksdagen, grundlag, lag

svTE Riksdagstrycket
svFK Riksdagstrycket är en sammanfattande benämning på vissa dokument som riksdagen ger ut i både tryckt och elektronisk form. Till riksdagstrycket hör protokoll, propositioner, förslag och redogörelser, motioner, utskottsbetänkanden samt riksdagsskrivelser.
svRETE riksdagen, protokoll, proposition, redogörelse, motion, betänkande <HONR 1>, riksdagsskrivelse

svTE riksdagsskrivelse
svBT Rskr
svFK skrivelse från riksdagen till regeringen
svRETE skrivelse, riksdagen, regeringen

svTE RÅ
HONR 2
svFK Förkortning för Riksåklagaren.
 Rättsinformation
 Rättsinformation är ett samlingsbegrepp för alla dokument som är ett resultat av rättsprocessens steg. På lagrummet.se finns länkar till alla dessa dokument.
 Rättsinformationen brukar delas i fyra olika huvudgrupper: förarbeten, författningar, rättspraxis och internationellt material.
 I gruppen förarbeten ingår
   • regeringens kommittédirektiv
   • regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
   • regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
   • riksdagsledamöternas motioner
   • riksdagsutskottens betänkanden och yttranden
   • riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser
   • riksdagens skrivelser
   • riksdagens protokoll
   • Lagrådets yttranden.
 I gruppen författningar ingår
   • grundlagar och andra lagar som riksdagen har beslutat
   • förordningar som regeringen har beslutat
   • myndighetsföreskrifter.
 I gruppen rättspraxis ingår
   • vägledande avgöranden från högre domstolar
   • vägledande avgöranden från vissa myndigheter.
 I gruppen internationellt material ingår
   • Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), till exempel avtal och konventioner
   • EG-rätt (fördrag, EG-förordningar och EG-direktiv)
   • rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen.

svTE rättspraxis
svSYTE praxis
svUPTE prejudikat
svUPTE vägledande avgörande
svFK Rättspraxis är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen. Ett avgörande som blir vägledande kallas för prejudikat.
   En domstol ska alltid döma på samma sätt i samma typ av mål. Den som har rättat sig efter en domstols tolkning av lagen ska kunna känna sig säker på att domstolen dömer på samma sätt nästa gång samma fråga kommer upp. En underdomstol ska inte heller döma på ett sätt som strider mot hur en överordnad domstol tidigare har dömt. Om det finns ett prejudikat i en viss fråga ska en domstol därför använda detta som komplement vid bedömningen när den att avgör ett liknande mål eller ärende. Denna förutsebarhet är grundläggande för medborgarnas rättssäkerhet.
   I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Regeringsrätten som blir prejudikat, men även vissa domar från hovrätter, kammarrätter och specialdomstolar kan bli vägledande.
svRETE myndighet, lag

svTE rättsprocessen
svFK I rättsprocessen ingår alla steg från att en fråga väcks och ett lagstiftningsärende påbörjas, via de utredningar och beslut som fattas innan en ny lag börjar gälla, till den rättspraxis som utvecklas hos domstolar och myndigheter när den nya lagen används.
svRETE lag, rättspraxis, myndighet

svTE SFS-registret
svDF register över de lagar och förordningar som kungörs i Svensk författningssamling (SFS)
svRETE lag, förordning <HONR 1>, kungörelse, Svensk författningssamling
svAN Författningar som inte gäller längre finns också med i registret.

svTE Skr
svFK Skr. betyder skrivelse från regeringen till riksdagen.
svRETE skrivelse, regeringen, riksdagen

svTE skrivelse
svFK Skrivelser kan komma från både riksdagen och regeringen. En skrivelse från riksdagen är ett meddelande till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat, till exempel om att införa en ny lag. En riksdagsskrivelse brukar förkortas rskr. En skrivelse från regeringen innehåller information inom ett visst område till riksdagen. I motsats till en proposition innehåller en skrivelse från regeringen inget förslag till riksdagsbeslut. En skrivelse från regeringen brukar förkortas skr.

svTE Statens offentliga utredningar
svBT SOU
svFK Slutsatser och förslag från en särskild utredare eller från en kommitté som regeringen har tillsatt redovisas som regel i ett betänkande. Betänkandet publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
svRETE kommitté, regeringen, betänkande <HONR 2>

svTE Statsliggaren
svFK Statsliggaren är en databas hos Ekonomistyrningsverket. Den innehåller samtliga aktuella regleringsbrev från regeringen till de statliga myndigheterna.
svRETE regleringsbrev, regeringen, myndighet

svTE successionsordningen
svBT SO
svFK Successionsordningen är den äldsta av Sveriges fyra grundlagar. Den är från 1810. Successionsordningen innehåller bestämmelser om den svenska tronföljden.
svRETE grundlag

svTE Svensk författningssamling
svBT SFS
svDF serie där lagar som riksdagen har beslutat och förordningar som regeringen har beslutat kungörs
svRETE lag, riksdagen, förordning <HONR 1>, regeringen, kungörelse

svTE Sveriges internationella överenskommelser
svBT SÖ
svFK Alla internationella överenskommelser som är bindande för Sverige offentliggörs i publikationen Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).
   Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra länder och med internationella organisationer. Överenskommelserna täcker många områden och behov. Överenskommelserna förekommer under flera olika benämningar, till exempel traktater och konventioner. Avtalen kan vara bilaterala (mellan två parter), eller multilaterala (mellan flera parter). Även unilaterala (ensidiga) viljeförklaringar kan innehålla folkrättsligt bindande åtaganden.

svTE Tryckfrihetsförordningen
svBT TF
svFK Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges fyra grundlagar. Tryckfrihetsförordningen reglerar bland annat yttrandefriheten i tryckta skrifter och rätten att ta del av allmänna och offentliga handlingar (offentlighetsprincipen).
svRETE grundlag

svTE utskott
svFK En av riksdagens viktigaste uppgifter är att fatta beslut. För att besluten ska vara noggrant förberedda finns 15 utskott som presenterar förslag till riksdagsbeslut som hela riksdagen kan ta ställning till. Varje utskott har 17 ledamöter. Varje utskott är en ”miniriksdag”, vilket innebär att de större partierna får fler platser i utskottet än de mindre.
svRETE riksdagen

svTE Vårpropositionen
svSYTE Våpen
svFK Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och lämnas som ett första led i budgetprocessen. Det andra ledet består av budgetpropositionen, som lämnas på hösten. Vårpropositionen lämnas till riksdagen senast den 15 april varje år.
   Våpen är ett annat namn på den ekonomiska vårpropositionen.
svRETE regeringen, budgetpropositionen, riksdagen

svTE yttrande
svFK Yttranden förekommer i främst två situationer:
   • Ett eller flera av riksdagens utskott får möjlighet att skriftligt yttra sig i ärenden som ett annat utskott ansvarar för.
   • Regeringen eller riskdagsutskotten ber Lagrådet att yttra sig om ett lagförslag.
svRETE riksdagen, utskott, regeringen, Lagrådet

svTE Yttrandefrihetsgrundlagen
svBT YGL
svFK Yttrandefrihetsgrundlagen är den nyaste av Sveriges fyra grundlagar och kom till 1991. Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter.
svRETE grundlag

svTE ändringsförfattning
svDF författning som ändrar en tidigare utgiven grundförfattning
svAN En ändringsförfattning får, liksom grundförfattningen, ett unikt löpnummer i Svensk författningssamling (SFS), till exempel lag (2003:307) om förbud mot diskriminering respektive lag (2006:69) om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Alla grund- och ändringsförfattningar publiceras i Regeringskansliets databas Svensk författningssamling i tryckt format.
svRETE författning, grundförfattning, Svensk författningssamling, Regeringskansliet

svTE övergångsbestämmelse
svDF bestämmelse som gäller under en viss angiven övergångsperiod
svRETE lag
svAN Det kan till exempel vara en regel som undantar eller på annat sätt särbehandlar vissa redan existerande fall eller en regel som underlättar införandet av nya bestämmelser när en ny lag ska börja gälla.
